Kunskapsresistens i folkhälsopolitiken

Abstract

I denna artikel analyseras hur regeringens budgetproposition för 2026 förhåller sig till det övergripande hälsopolitiska målet att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”, med fokus på folkhälsopolitik, hushållens ekonomi, arbetsmarknad och utbildning.Genomgången visar att budgeten i huvudsak saknar en explicit och kunskapsbaserad strategi för att minska ojämlikhet i hälsa. Resultatredovisningen inom folkhälsopolitiken är deskriptiv och bygger på indikatorer vars begränsningar inte problematiseras.Vidare kritiseras regeringen för att inte ta tillvara den omfattande samhällsmedicinsk och socialepidemiologisk forskning om hälsans sociala bestämningsfaktorer som existerar, liksom rekommendationerna från Kommissionen för jämlik hälsa. Texten argumenterar för att minskade hälsoklyftor kräver långsiktiga åtgärder som förbättrar livsvillkor från barndom till arbetsliv samt en omfördelning av resurser och makt, något som enligt författaren saknas i regeringens politik.

Ähnliche Arbeiten